GOD JUL MERRY CHRISTMAS

JULMEDLEY

23 december: Julbordet dukas
Julbord är något som vi alla svenskar känner till och älskar kring julen. Ordet julbord kom först strax efter andra världskriget. Under 1800-talet var julbordet inte likt dagens. Man hade en mer begränsat tillgång till råvaror och kryddor. Många människor var fattiga och levde genom att försörja sig på sina gårdar. I bästa fall fick man äta gröt, och då inte vår älskade risgrynsgröt utan det var korngöt eller annan sorts gröt som var billigt. Man hade även lutfisk. Lutfisken var förr oftast gjord på gädda som man fångat själv. Lutfisken är en rätt som har funnits ända sedan medeltiden då detta var det ända som man fick äta under fastetiden innan jul. Något som man alltid brukade finna på bordet var ett fat med bröd. Runt jul försökte man alltid att ha nybakat bröd för att göra dagen lite festligare.(4)

Lite senare i tiden blir fläskkött populärt kring jul och bönderna födde upp grisar till julen som dem sålde, själva behölls de sämsta delarna på grisen så som skånkor och nacke. Av dessa detaljer från grisen gjorde man aladåber, syltor, grisfötter och långkok. Skinkan var en rikemans rätt på julbordet och åts utav de välbärgade i staden. Rätter som var vanliga utav fattiga. På detta sätt kunde man få mycket smakrikt och mört kött. Det spadet som blev kvar efter koken var något som uppskattades på bordet att doppa sitt bröd i, så växte dopp i grytan fram. I det fattiga bondesamhället bakades det mycket sällan bröd så det bröd man hade var ofta hårt och torrt, då var det bra med en buljong att doppa brödet i för att mjuka upp det. Man åt även mycket rovor kring jul. Potatisen är en relativt ny ingrediens på julbordet då den inte infördes förrän under 1700-talet. Utan det man åt var olika rätter av kål och rovor, när potatisen väl blev populär så var det ingen som ville bryta på traditionerna och införa potatisen och den används därför än idag knappt på julbordet.
Förr i tiden var ett stort julbord en mycket fin företeelse. Detta var något som var värt att skryta om. Det gav hög status att kunna servera ett stort julbord med många olika rätter

Dan före dopparedagen och jag bjuder på ett julmedley från vårt hem.
Massa bilder och lite text......

Lite vitt har vi haft några dagar och man har njutit av den

Vi avslutar med ett tomtebloss.

Hoppas ni alla mår bra och känner er lagom stressade.

Jag tittar även in imorgon för att berätta om julafton förr i tiden.

Ha nu en mysig dan före dan!
Kram
sandra

Behövs inte mycket.....

22 december: Julbad för all gårdens folk.
Att ta ett julbad är en av de traditioner som man inte kan säga lever kvar idag. Då man inte hade samma uppfattning om renlighet och hygien förr i tiden var det viktigt att man tog ett julbad för att inte vara för smutsig under den kommande julmiddagen. Inom loppet av ett julbad fick gästerna oftast tvaga sig för att försäkra att de var rena
man tog ett julbad ställde man i allmänhet in ett stort kar i köket, sedan fick alla tvätta sig vare sig man behövde det eller ej. Detta behövdes oftast då man i det gamla bondesamhället vanligtvis nöjde sig med att tvätta sig någon gång i veckan. Julbadet skedde efter sträng hierarki, och vattenbyte mellan baden förekom inte särskilt ofta. Först badade husfar, ledaren av familjen, sedan husmor och sönerna, sedan döttrarna, efter det var det dags för drängar och pigor. Denna ordning förekom ofta i olika variationer, men det var i vanligtvis ålder och värdighet som avgjorde turordningen. I vissa hem lade man blommor, som man torkat och sparat sedan midsommarhelgen, i badet. Detta skulle delvis skydda från onda krafter och skänka de badande styrka. Nu för tiden tvättar vi oss varje dag och förknippar ett julbadet med forntid eller ett besök till simhallen, vilket många familjer gör under juletider.

Dan före dan före dopparedan och det blev en dag hemma, Tristan är fortfarande inte på hugget.
Så vi får mysa hemma idag och fixa det sista.
Här hemma pyntas det mesta på nedervåningen och övervåningen blir oftast lämnad som den är, killarnas rum har de själva pyntat med tomtar och snögubbar.
Badrummet har fått några smågranar, kulor, små fåglar och kottar så man får lite julmysstämning när man ska ta sig ett bad.

Tror det kommer ett inlägg till idag, måste visa en gudomlig bukett som Gunilla gjorde igår...

Kram
sandra

Svart vitt rött brunt grönt

21 december: Tomasmässa, resa till staden
Tomas var den av Jesu apostlar som hade svårast att tro på sin mästares uppståndelse. Först vill han, enligt Johannesevangeliet, se hålen efter spikarna i Jesu händer och han ville sticka sin hand i hans sida. Han nöjde sig icke med Jesu uppmaning: ”Och tvivla icke, utan tro! Saliga äro de som icke se och dock tro.” Det har fått Tomas att i kulturhistorien spela rollen som skeptikern, som ”Tomas tvivlaren”.

Tomasmäss och Tomedagen har i Norden blivit en dag som förknippats med många traditioner och bestämmelser. För den som ville säga upp en torpare eller arrendator var Tomasmäss den lagenliga tidpunkten. Tomasdagen var också tidpunkten för att säga upp gårdens råttor och möss. Det gjorde husfar iklädd finkostym och tillönskande sina husdjur bättre anställningsförhållanden på annat håll. I granngården till exempel!
Med Tomasdagen hade julfriden inträtt. Alla julförberedelser borde nu vara klara, och spinnrocken ställdes upp på vinden ända till Knut skulle ropa julen ut. Att det var just spinnrocken som ställdes undan berodde på att man ansåg att under Tomasnatten så var all ”kringgärning”, dvs. varje form av snurrande, förbjuden.
Tomasdagen var också den dag då de på landet bosatta åkte in till staden för att julhandla på den speciella julmarknaden. Till staden kom då lantbruksprodukter av alla de slag, ut från stan for allehanda köpstadsvaror, inte minst brännvin. Den mest berömda julmarknaden i Sverige i modern tid är förmodligen den i Stockholm. Om den kan man läsa exempelvis i Claes Lundins och August Strindbergs bok Gamla Stockholm (1882), som skildrar julkommersen på Stortorget i Stockholm.
På Tomasdagen infaller vintersolståndet, dvs årets kortaste dag. Dagen är ca sex och en kvarts timme lång.
Julstängerna på gården skulle resas. Julstängerna var avbarkade granar med en ruska i toppen. I den gamla runkalendern är tecknet för Tomasdagen två korslagda stänger med toppruska eller en kanna eller också en tunna, beroende på var kalendern kom ifrån. På den gamla runstaven utmärks Tomasdagen med en hand med utsträckta fingrar, samt ett furuträd i kors.

Vid brott fördubblades straffet under den tiden
Tomasdagen var helgdag i vårt land fram till 1772 och kallades tomasmäss

Fortfarande sjukstuga här hemma, men man får dela upp dagarna så idag ska jag iväg och fixa det sista inför julafton efter jobbet.
Igår snöade det hela dagen och så mysigt att titta ut och se allt det vita, vilken humörshöjare.
De pratar dock om att det ska bli regn och varmt igen till julafton, men man får passa på och njuta när snö finns.
Var på loppis i lördags tänkte se om jag kunde hitta lite rött vitt porslin lyckades få med mig ett fat och sedan den söta lilla såssnipan med svart dekor.
 Passar pefekt på vår tallrikshylla med vårt svart vita porslin.

Gamla engelska kakformar som har fått lite julpynt, mossa och mjukt enris med lite äpple.

Doftar och smakar ljuvligt, ett litet gottefat.

Ha en härlig onsdag!
Kram
Sandra

Kulörta kulor i granen

20 december: Stora julrengöringen börjar.
Städningen börjades flera dagar före jul. Halm skulle sedan bredas på golvet. Halmknippan bars in på morgonen, och av den skulle göras en s.k. jultuppa, som barnen fingo leka med.

I år hade jag inte den blekaste aning om hur vi skulle pynta granen, tillslut blev det något som vi inte har haft på många år.
Bara kulor och i massa olika färger, alla har jag hittat på second hand affärer.

Granen står i en gammal plåttunna och under ligger lite gamla resväskor, vi har inga klappar under förrän på julaftons morgon för här hemma kommer tomten genom skorstenen och äter pepparkakor och mjölk, hur gör ni ?

Ha en härlig tisdag
kram
sandra

Nu är det jul på GLASVERANDAN

19 december: Julveden är huggen före tomasmässan
Ved hemforslades och småhöggs så mycken, som gick åt till hela helgen eller till tjungondedag knut och av den samma bars in i stugan på julaftonsmorgon ett förrråd för de första helgdagarna, så man slapp gå ut och hämta.

Då går vi in på sista veckan och vi börjar den med fortsättning av sjukstuga, nu är det Tristan som ligger i feber.
Igår gjorde vi 17 meter korv och nu håller vi tummarna att den blir god, min mormor hade några mer års erfarenhet än vad vi har, men det känns viktigt för mig att föra denna fantasiska korv vidare.
Min mormor lever men har tyvärr blivit dement, men hoppas att hon kommer njuta av den på julafon.
Jag städade även upp på glasverandan så nu är den helt i julskrud, tyvärr kan vi vistas här ute på vintern men älskar att pynta den och mysigt att starta med ett glas glögg här ute innan man går in i värmnen på julafton.

Det kom pyttelite snö igår och det var kallt så det var riktigt skönt...

Jag hade turen av vinna en liten utlottning hos
 Vita små Hjärtan,
 en perfekt julgåva älskar mysig sockar.

Ha en härlig start på denna julvecka!
Kram
SAndrA

4 Advent och julgodis



18 december: Alla ska avsmaka slaktmaten
Hittar inget om detta men lite roligt att man ska smaka av slaktmatern och jag visar fudge och rocky road, godast?
Vi tar en annan sed och dess historia för i veckan lär det dimpa ner lite julkort i brevlådan.
Frimärket uppfanns i England 1840 och redan tre år senare sändes världens första julkort som var tecknat av John Calcott Horsley. Initiativtagare till julkortet var uppfinnaren Henry Cole, som förutom detta även uppfann byggklosslådan åt barn och grundade Victoria and Albert Museum i London.
I Sverige blev det vanligare att sända julkort 1877 och åren därefter eftersom Posten då införde halverat porto för privata brevkort. På de första julkorten fanns dock ingen tomte med - utan de kom senare när Jenny Nyström började illustrera julkort. Det blev hon som skapade den tomten vi alla känner idag, mycket tack vare Viktor Rydbergs dikt tomten som hon illustrerade 1881, och där hon säkrade sin plats i historien genom att göra tomten populär.



Fudge tillhör en av mina favorit bland julgodiset och igår gjorde jag en sats, kan inte låta bli att småäta av dem.
Vilken är er favorit bland julgodiset?

En ljuskrans ovanför matbordet gjort i två olika slags av lummer.
Satt några julgranshållare med birgitta ljus i.

Ha nu en härlig 4 advent, här ska vi göra julkorv.
Har dock inte slaktat köttet själv.

KRAM
SAndRa

Lite här Lite där

17 december: Julölet får provas
Förestods rätt allmänt av husfadern själv. Det första man brygde kallades öl, julöl.
Därefter späddes ytterligare  på mäsken och framställdes ett svagare öl,  som kallades bier.

Små julstillben från vårt hus bjuder jag på idag.

En stor favorit här hemma är änglaspelet, påminner om barndomen.
De vackra ekollonen fick jag också av Anna i julklapp.

Igår kväll kom granen in och nu är det bara att fixa det sista och njuta en massa.

Ha en mysig lördag
Kram
sandra

JULDUKNING

16 december: Dags för det stora julbaket
Julbaket var en av de tyngsta julförberedelserna.
Bröd bakades före jul så mycket, att det oftast räckte ända till vårfrundan.
Brödsorterna voro vörtbröd med ojöst dricka till spad, siktebröd och grovbröd.
Vidare bakades tolvhålakringlor,julpyttor.
Av råg gjordes bullar som ibland fick lite olika former s k julkusar. En särskild sorts bakelser av smördeg med garnering av sockerglasyr var populära
Det viktigaste brödet var säakakan som skulle ge god skörd
Såkakan är ett mönstrat skådebröd. Det skulle inte ätas utan istället gömmas till vårsådden. Innan jorden började brukas på våren skulle dragarna - hästen eller oxen – få av kakan, annars sa man att de inte klarade av vårarbetet.
 Till Tomasdagen den 21 december skulle de flesta arbeten, som slakt, tvätt och bak vara färdiga.
Förr var julen den enda tid på året då man fick nybakat, färskt bröd att äta. Brödförråden fylldes och man bakade många fler sorters bröd än vid andra tider på året. Förr gav man ofta bort smakprov av såväl julbak som julmat.

Ofta bakades ett särskilt bak med något mindre kakor än vanliga, avsedda för de många tiggare och fattiga, som dagarna före jul gick omkring bland gårdarna och tiggde.
Och så var där förstås barnens julahögar, som vi tyckte var med det viktigaste.

Julhögen var vanligt på 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Högen bestod ofta av att man staplade bröd, en lussekatt och en vit pepparkaka på varandra
Julhögen, tillsammans med nötter och frukt, dukades fram strax innan jul, och var avsedd till hemmets barn samt tjänstefolk. Men man ska inte tro att det bara var att äta av godsakerna som lades upp på tallriken.
– Nej då, julhögen skulle stå framme över hela julen. Den fick första ätas av när alla helgdagarna var över.

Det är fredag och nu är det snart julafton och jag känner mig mycket bättre.
Något jag älskar så är det att duka och här hemma brukar jag alltid göra en stor dukning.
Idag bjuder jag på ett smakprov på verandan den stora får ni se på juldagen.

Som vanligt brukar jag ta det som finns hemma och naturens material.
Tallrikarna kommer från militären och på dem har jag snurrat ett rödkålsblad lagt på en olivkvist, en gjutjärnskotte sedan en gammal kakform med stjärnnejlikor i.
I mitten på bordet ligger mjukt enris, hoprullande rödkålsblad och gröna julgranskottar.

En gammal vacker handduk får vara duk och till varje glas en gammal karaff.



I en gammal korg har jag ställt några smågranar, en julros och fyllt upp med mossa



Dessa små rostiga ja vad det kan ha varit fick jag av min vän Anna i julklapp, perfekta som ljusstakar.

Ha nu en skön fredag så syns vi imorgon igen!
Kram
Sandra

PEPPARKAKOR

15 december: Nu bindes julkärven
En julkärve, eller äldre nek, är en form av fågelmatning som består av en sädeskärve av havre som av tradition sätts ut till småfåglarna kring jul. Julkärvar har varit särskilt vanliga i Norden, och kan spåras tillbaka till 1700-talet men är troligen väsentligt äldre. Förr i tiden var bönderna rädda för småfåglarna, som kunde göra stor skada på säden. De trodde att om fåglarna fick en egen kärve av den fina, dyra säden till jul, så skulle de vara mindre glupska under året. Julkärvar tillhör de julattiraljer man ibland kan se på julkort.

Nek är ett föråldrat uttryck från Västsverige. I vissa berättelser var det inte till för fåglar utan för asaguden Tors bockar. Neken skulle sättas upp på julafton och det fick inte doppas i grytan förrän neken var uppe. Den skulle vara så hög som möjligt och det tävlades om att få den högsta kärven. Man trodde bland annat att den skulle skydda mot blixtnedslag under året

Tack för alla krya på sig hälsningar, kan säga att jag lyfte mig knappt från soffan förrän på kvällen.
Men känner mig fortfarande helt utslagen.
Sådan tur att man har förberett det mesta här på bloggen och julstöket är så gott som klart, ibland känns det så skönt att vara ute i god tid..

Barnen bakade lite pepparkakor förra fredagen.

Gillar verkligen dessa gamla formarna

Såklart har jag sett FEL i receptet det ska vara 12 DL mjöl och ta fram degen en stund innan ni ska baka annars är den rätt hård
Receptet kommer från en barndomsvän, som även har en blogg där hon bland annat  bloggar om LCHF, kolla in HÄR

Lite historia om pepparkakan

Det finns noteringar från 1444 om att nunnorna i Vadstena bakade och åt pepparkakor för att underlätta matsmältningen. Det var de många kryddorna som lindrade nunnornas magbesvär. På den tiden ingick förutom de traditionella kryddorna kanel, ingefära och kryddnejlika även peppar, kardemumma, anis, fänkål, cederolja, citron- och pomeransskal i degen. Som sötningsmedel användes honung.

Från början var pepparkakan en året-runt-kaka som ofta såldes i medicinskt syfte. Först på 1800-talet blev pepparkakan en julkaka, troligen beroende på att allmänheten då fick möjligheter att köpa både socker och mjöl. Till jul ställde man alltid till med storbak av allehanda favoritbröd

Ha det så gott!
kram
sandra

JUL I VARJE HÖRN

14 december: Putsning av koppar, tenn och mässing
Inför en årlig julstädning är att putsa allt silver och mässing som står på alla hyllor, bord och andra uppställningsplatser – ett arbete som verkligen kan kräva sin man/kvinna men som ger som resultat att allt ser så mycket fräschare ut än vad det gjorde tidigare vilket också gör att julen verkligen blir en fest till är för vår frälsares födelse

Så otroligt skönt att man kan schemalägga inlägg här på bloggen och att man har tagit en massa kort under helgen, igår började känna mig riktigt krasslig och när ork fanns passade jag på att göra dagens inlägg.
Den råa hörnan i köket har hamnat i julskrud, jag har turen som har en släkting som har ett enormt lärkträd och passade på att ta ner en stor gren som jag har placerat i en gammal apoteksflaska.

I en gammal porslinsform har jag gjort ett litet julstilleben, veckande ihop ett gammalt bokblad och långa kanelstänger.

Bollarna fick jag av en vän.

Nu får ni ha en skön onsdag, jag ska ligga i soffan och kurera mig.

Kram
sandra