JULDUKNING

16 december: Dags för det stora julbaket
Julbaket var en av de tyngsta julförberedelserna.
Bröd bakades före jul så mycket, att det oftast räckte ända till vårfrundan.
Brödsorterna voro vörtbröd med ojöst dricka till spad, siktebröd och grovbröd.
Vidare bakades tolvhålakringlor,julpyttor.
Av råg gjordes bullar som ibland fick lite olika former s k julkusar. En särskild sorts bakelser av smördeg med garnering av sockerglasyr var populära
Det viktigaste brödet var säakakan som skulle ge god skörd
Såkakan är ett mönstrat skådebröd. Det skulle inte ätas utan istället gömmas till vårsådden. Innan jorden började brukas på våren skulle dragarna - hästen eller oxen – få av kakan, annars sa man att de inte klarade av vårarbetet.
 Till Tomasdagen den 21 december skulle de flesta arbeten, som slakt, tvätt och bak vara färdiga.
Förr var julen den enda tid på året då man fick nybakat, färskt bröd att äta. Brödförråden fylldes och man bakade många fler sorters bröd än vid andra tider på året. Förr gav man ofta bort smakprov av såväl julbak som julmat.

Ofta bakades ett särskilt bak med något mindre kakor än vanliga, avsedda för de många tiggare och fattiga, som dagarna före jul gick omkring bland gårdarna och tiggde.
Och så var där förstås barnens julahögar, som vi tyckte var med det viktigaste.

Julhögen var vanligt på 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Högen bestod ofta av att man staplade bröd, en lussekatt och en vit pepparkaka på varandra
Julhögen, tillsammans med nötter och frukt, dukades fram strax innan jul, och var avsedd till hemmets barn samt tjänstefolk. Men man ska inte tro att det bara var att äta av godsakerna som lades upp på tallriken.
– Nej då, julhögen skulle stå framme över hela julen. Den fick första ätas av när alla helgdagarna var över.

Det är fredag och nu är det snart julafton och jag känner mig mycket bättre.
Något jag älskar så är det att duka och här hemma brukar jag alltid göra en stor dukning.
Idag bjuder jag på ett smakprov på verandan den stora får ni se på juldagen.

Som vanligt brukar jag ta det som finns hemma och naturens material.
Tallrikarna kommer från militären och på dem har jag snurrat ett rödkålsblad lagt på en olivkvist, en gjutjärnskotte sedan en gammal kakform med stjärnnejlikor i.
I mitten på bordet ligger mjukt enris, hoprullande rödkålsblad och gröna julgranskottar.

En gammal vacker handduk får vara duk och till varje glas en gammal karaff.



I en gammal korg har jag ställt några smågranar, en julros och fyllt upp med mossa



Dessa små rostiga ja vad det kan ha varit fick jag av min vän Anna i julklapp, perfekta som ljusstakar.

Ha nu en skön fredag så syns vi imorgon igen!
Kram
Sandra