24 februari 2020

MÅSTE MAN HA DET SENASTE

Efter en vecka med rejäl förkylning för 3 st familjemedlemmar där jag är inkluderad, så är vi på fötterna igen.
Dock är jag inte hundra återställd, men på god väg.

Runt 2011 gjorde vi en stor renovering av vårt kök och matrum, finns en flik till höger här i bloggen där du kan läsa  allt om hur den gick tillväga.
Vid den tiden var det väldigt populärt att göra egna skåp av gamla fönster och så gjorde även vi eller rättare sagt min man.
I dags läget ses det här skåpet som ett typiskt Romantiskt med touch av industri och kan väl vara ärlig och säga att jag känner mig lite passe med vita skåp.
Men det finns en speciell känsla med skåpet och att vi har gjort det själva osv, så vad jag vill säga med detta är.
Att vi har så lätt att byta ut möbler så fort det inte är på tapeten längre och vi konsumerar nytt hela tiden, känner att bör stanna upp och tänka vad som är viktigast.
Allt går så snabbt i dagens samhälle och även inredning, där vi eftersträvar någon slags perfektion som känns rätt ohållbar.

Skåpet är i alla fall perfekt för våra "fin glas " och porslin.

Kram
Sandra


12 februari 2020

ETT ÖGONBLICK

En ögonblicks bild.
Det var så fint ljus en eftermiddag i köket så kameran åkte fram.

Kram
Sandra

11 februari 2020

DUK PÅ BORDET

Då var det sportlovsvecka för vår del, först ut i vårt avlånga land.
Har tagit ledigt två dagar från jobbet, inget särskilt planerat utan få helt enkelt se vad vi hittar på.

Jag känner att jag har hittat ett lugn i vårt hus och är tacksam över det stora och det lilla i varje rum.
Just nu pågår det en förändring i hallen på övervåningen, ( kommer visa er inom kort ) men annars finns det inget som skaver speciellt mycket.

Små saker flyttas runt, gardiner byter plats men det är mest för att det är rogivande.
I matrummet ligger en fin gammal duk som jag hittade innan jul på en loppis ( tänk vad mycket gamla fina dukar som ligger i högar på second hand affärerna )
Tycker det känns roligt att plocka tillbaka dukar in i hemmet igen efter en lång period där det inte alls har existerat.
Duken behöver inte täcka hela bordet utan bara en del av det om man tycker det blir för mycket tyg.



De små svamparna hittade jag för några veckor sedan när jag var på en lokal second hand, sjukt söta och inte för pråliga och naturliga färger.
Det fanns ingen anledning varför de skulle stå kvar på hyllan i affären.
För att liva upp det gråa som existerar utanför fönstret har jag plockat in några syrenkvistar från trädgården.

Kram
Sandra

6 februari 2020

MIN STIL

Dagar när solen tittar fram är verkligen magiska, det är egentligen helt sjukt hur påverkad man är av vädret och hur många samtal som handlar om just detta ämne när vi uppe norden träffas.
Kameran åker oftast fram när solen tittar fram och den skapar något extra i bilderna och att du kan fotografera inomhus utan att använda sig av blixt eller extremt högt ISO.

Vår inredning hemma hos oss består till 80 % av gamla möbler, från olika tidsepoker.
Blandar gärna retro med 1800-tal för att få ett hem som känns levande och representerar mig.
Ska vara ärlig och säga att det är jag som bestämmer till 99 % hur det ser ut hemma hos oss, har turen att ha en man som inte bry sig.
Visst går inte alla idéer att genomföra , men då handlar det mest om annat.
Skulle kunna skriva ett inlägg om det senare.

Så stommen i stilen är en mix av saker, men det finns en röd tråd.
Dova färger, inget skrikigt eller pastelligt ( mer än i dotterns rum ) och den röda röda tråden är färgen grönt.
Jag gillar nyanser av grönt.

Som jag skrev innan försöker jag eftersträva en stil som känns som jag och hålla fast vid den.
Visst blir jag influerad och gillar att kolla runt på trender som cirkulerar runt.
Plocka upp det som känns intressant och tilltalar mig och det är viktigast.

Det gamla bordet är ett pricken över i:et enligt mig.
Det har patina, träet är synligt och har en vacker nyans och tycker inte att den gamla färgen som syns minska dess charm.
Monsteran har flyttat tillbaka efter julen tillsammans med en gammal svart kruka som har stått i förrådet.

Kram
Sandra


4 februari 2020

HAFT OTROLIG TUR

Drömmen under många år var att få äga en gammal köpmansdisk, det var det där med alla lådor och historien som kan ha utspelats sig där den har stått.
Det fanns också en tanke att när vi skulle renovera vårt kök, var högsta önskan att en köpmansdisk skulle stå där
 och vet ni vad drömmen blev verklig.
Hos en antikhandlare fann jag en nedgången disk och var så tacksam när han hjälpte mig att fixa i ordning den,
och mitt i vårt renoveringskaos av köket rullade vi in den.
Ja vi rullade in den, den väger ca 250 kg så kan säga att den står där den står i köket och har stått där i mer än 8 år.
Uttrycket när man hittar en så trillar man oftast på fler, stämmer i det här fallet.
För bara någon månad senare hittade jag en mindre variant och den huserar i vårt badrum på ovanvåningen och bara några månader senare fann jag en till.
Den stod på en vind i en gammal fabrikslokal och fick chansen att köpa den och kunde absolut inte motstå, men var skulle jag placera den.
Det är inte så att det är liten nätt möbel som går att tränga in lite här och var, den kräver verkligen sin vägg.
Efter en del funderande bestämde jag att den får stå i det rummet som gjordes från början till ett pysselrum och nu är ett slags kontor.

Jag har behållt disken i samma skick som jag fann den, det enda jag gjorde var att tvätta rent den.

Vet ni vad....
Jag har sedan dess hittat 3 st till, de finns dock inte i vårt hus.
Ska också säga att jag även haft turen att inte betala en allt för stor summa för dem.


På väggen hänger mina egna fotografier och i korgen har jag en samling av gamla och nya linnetyger.

I ett rum som detta finns många stora möbler trots att rummet inte är  speciellt stort, anledningen är förvaring.
I skåpet finns pennor, papper, målarböcker, spel och osv.

Kram
Sandra