Svart vitt rött brunt grönt

21 december: Tomasmässa, resa till staden
Tomas var den av Jesu apostlar som hade svårast att tro på sin mästares uppståndelse. Först vill han, enligt Johannesevangeliet, se hålen efter spikarna i Jesu händer och han ville sticka sin hand i hans sida. Han nöjde sig icke med Jesu uppmaning: ”Och tvivla icke, utan tro! Saliga äro de som icke se och dock tro.” Det har fått Tomas att i kulturhistorien spela rollen som skeptikern, som ”Tomas tvivlaren”.

Tomasmäss och Tomedagen har i Norden blivit en dag som förknippats med många traditioner och bestämmelser. För den som ville säga upp en torpare eller arrendator var Tomasmäss den lagenliga tidpunkten. Tomasdagen var också tidpunkten för att säga upp gårdens råttor och möss. Det gjorde husfar iklädd finkostym och tillönskande sina husdjur bättre anställningsförhållanden på annat håll. I granngården till exempel!
Med Tomasdagen hade julfriden inträtt. Alla julförberedelser borde nu vara klara, och spinnrocken ställdes upp på vinden ända till Knut skulle ropa julen ut. Att det var just spinnrocken som ställdes undan berodde på att man ansåg att under Tomasnatten så var all ”kringgärning”, dvs. varje form av snurrande, förbjuden.
Tomasdagen var också den dag då de på landet bosatta åkte in till staden för att julhandla på den speciella julmarknaden. Till staden kom då lantbruksprodukter av alla de slag, ut från stan for allehanda köpstadsvaror, inte minst brännvin. Den mest berömda julmarknaden i Sverige i modern tid är förmodligen den i Stockholm. Om den kan man läsa exempelvis i Claes Lundins och August Strindbergs bok Gamla Stockholm (1882), som skildrar julkommersen på Stortorget i Stockholm.
På Tomasdagen infaller vintersolståndet, dvs årets kortaste dag. Dagen är ca sex och en kvarts timme lång.
Julstängerna på gården skulle resas. Julstängerna var avbarkade granar med en ruska i toppen. I den gamla runkalendern är tecknet för Tomasdagen två korslagda stänger med toppruska eller en kanna eller också en tunna, beroende på var kalendern kom ifrån. På den gamla runstaven utmärks Tomasdagen med en hand med utsträckta fingrar, samt ett furuträd i kors.

Vid brott fördubblades straffet under den tiden
Tomasdagen var helgdag i vårt land fram till 1772 och kallades tomasmäss

Fortfarande sjukstuga här hemma, men man får dela upp dagarna så idag ska jag iväg och fixa det sista inför julafton efter jobbet.
Igår snöade det hela dagen och så mysigt att titta ut och se allt det vita, vilken humörshöjare.
De pratar dock om att det ska bli regn och varmt igen till julafton, men man får passa på och njuta när snö finns.
Var på loppis i lördags tänkte se om jag kunde hitta lite rött vitt porslin lyckades få med mig ett fat och sedan den söta lilla såssnipan med svart dekor.
 Passar pefekt på vår tallrikshylla med vårt svart vita porslin.

Gamla engelska kakformar som har fått lite julpynt, mossa och mjukt enris med lite äpple.

Doftar och smakar ljuvligt, ett litet gottefat.

Ha en härlig onsdag!
Kram
Sandra

Kulörta kulor i granen

20 december: Stora julrengöringen börjar.
Städningen börjades flera dagar före jul. Halm skulle sedan bredas på golvet. Halmknippan bars in på morgonen, och av den skulle göras en s.k. jultuppa, som barnen fingo leka med.

I år hade jag inte den blekaste aning om hur vi skulle pynta granen, tillslut blev det något som vi inte har haft på många år.
Bara kulor och i massa olika färger, alla har jag hittat på second hand affärer.

Granen står i en gammal plåttunna och under ligger lite gamla resväskor, vi har inga klappar under förrän på julaftons morgon för här hemma kommer tomten genom skorstenen och äter pepparkakor och mjölk, hur gör ni ?

Ha en härlig tisdag
kram
sandra

Nu är det jul på GLASVERANDAN

19 december: Julveden är huggen före tomasmässan
Ved hemforslades och småhöggs så mycken, som gick åt till hela helgen eller till tjungondedag knut och av den samma bars in i stugan på julaftonsmorgon ett förrråd för de första helgdagarna, så man slapp gå ut och hämta.

Då går vi in på sista veckan och vi börjar den med fortsättning av sjukstuga, nu är det Tristan som ligger i feber.
Igår gjorde vi 17 meter korv och nu håller vi tummarna att den blir god, min mormor hade några mer års erfarenhet än vad vi har, men det känns viktigt för mig att föra denna fantasiska korv vidare.
Min mormor lever men har tyvärr blivit dement, men hoppas att hon kommer njuta av den på julafon.
Jag städade även upp på glasverandan så nu är den helt i julskrud, tyvärr kan vi vistas här ute på vintern men älskar att pynta den och mysigt att starta med ett glas glögg här ute innan man går in i värmnen på julafton.

Det kom pyttelite snö igår och det var kallt så det var riktigt skönt...

Jag hade turen av vinna en liten utlottning hos
 Vita små Hjärtan,
 en perfekt julgåva älskar mysig sockar.

Ha en härlig start på denna julvecka!
Kram
SAndrA

4 Advent och julgodis



18 december: Alla ska avsmaka slaktmaten
Hittar inget om detta men lite roligt att man ska smaka av slaktmatern och jag visar fudge och rocky road, godast?
Vi tar en annan sed och dess historia för i veckan lär det dimpa ner lite julkort i brevlådan.
Frimärket uppfanns i England 1840 och redan tre år senare sändes världens första julkort som var tecknat av John Calcott Horsley. Initiativtagare till julkortet var uppfinnaren Henry Cole, som förutom detta även uppfann byggklosslådan åt barn och grundade Victoria and Albert Museum i London.
I Sverige blev det vanligare att sända julkort 1877 och åren därefter eftersom Posten då införde halverat porto för privata brevkort. På de första julkorten fanns dock ingen tomte med - utan de kom senare när Jenny Nyström började illustrera julkort. Det blev hon som skapade den tomten vi alla känner idag, mycket tack vare Viktor Rydbergs dikt tomten som hon illustrerade 1881, och där hon säkrade sin plats i historien genom att göra tomten populär.



Fudge tillhör en av mina favorit bland julgodiset och igår gjorde jag en sats, kan inte låta bli att småäta av dem.
Vilken är er favorit bland julgodiset?

En ljuskrans ovanför matbordet gjort i två olika slags av lummer.
Satt några julgranshållare med birgitta ljus i.

Ha nu en härlig 4 advent, här ska vi göra julkorv.
Har dock inte slaktat köttet själv.

KRAM
SAndRa

Lite här Lite där

17 december: Julölet får provas
Förestods rätt allmänt av husfadern själv. Det första man brygde kallades öl, julöl.
Därefter späddes ytterligare  på mäsken och framställdes ett svagare öl,  som kallades bier.

Små julstillben från vårt hus bjuder jag på idag.

En stor favorit här hemma är änglaspelet, påminner om barndomen.
De vackra ekollonen fick jag också av Anna i julklapp.

Igår kväll kom granen in och nu är det bara att fixa det sista och njuta en massa.

Ha en mysig lördag
Kram
sandra

JULDUKNING

16 december: Dags för det stora julbaket
Julbaket var en av de tyngsta julförberedelserna.
Bröd bakades före jul så mycket, att det oftast räckte ända till vårfrundan.
Brödsorterna voro vörtbröd med ojöst dricka till spad, siktebröd och grovbröd.
Vidare bakades tolvhålakringlor,julpyttor.
Av råg gjordes bullar som ibland fick lite olika former s k julkusar. En särskild sorts bakelser av smördeg med garnering av sockerglasyr var populära
Det viktigaste brödet var säakakan som skulle ge god skörd
Såkakan är ett mönstrat skådebröd. Det skulle inte ätas utan istället gömmas till vårsådden. Innan jorden började brukas på våren skulle dragarna - hästen eller oxen – få av kakan, annars sa man att de inte klarade av vårarbetet.
 Till Tomasdagen den 21 december skulle de flesta arbeten, som slakt, tvätt och bak vara färdiga.
Förr var julen den enda tid på året då man fick nybakat, färskt bröd att äta. Brödförråden fylldes och man bakade många fler sorters bröd än vid andra tider på året. Förr gav man ofta bort smakprov av såväl julbak som julmat.

Ofta bakades ett särskilt bak med något mindre kakor än vanliga, avsedda för de många tiggare och fattiga, som dagarna före jul gick omkring bland gårdarna och tiggde.
Och så var där förstås barnens julahögar, som vi tyckte var med det viktigaste.

Julhögen var vanligt på 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Högen bestod ofta av att man staplade bröd, en lussekatt och en vit pepparkaka på varandra
Julhögen, tillsammans med nötter och frukt, dukades fram strax innan jul, och var avsedd till hemmets barn samt tjänstefolk. Men man ska inte tro att det bara var att äta av godsakerna som lades upp på tallriken.
– Nej då, julhögen skulle stå framme över hela julen. Den fick första ätas av när alla helgdagarna var över.

Det är fredag och nu är det snart julafton och jag känner mig mycket bättre.
Något jag älskar så är det att duka och här hemma brukar jag alltid göra en stor dukning.
Idag bjuder jag på ett smakprov på verandan den stora får ni se på juldagen.

Som vanligt brukar jag ta det som finns hemma och naturens material.
Tallrikarna kommer från militären och på dem har jag snurrat ett rödkålsblad lagt på en olivkvist, en gjutjärnskotte sedan en gammal kakform med stjärnnejlikor i.
I mitten på bordet ligger mjukt enris, hoprullande rödkålsblad och gröna julgranskottar.

En gammal vacker handduk får vara duk och till varje glas en gammal karaff.



I en gammal korg har jag ställt några smågranar, en julros och fyllt upp med mossa



Dessa små rostiga ja vad det kan ha varit fick jag av min vän Anna i julklapp, perfekta som ljusstakar.

Ha nu en skön fredag så syns vi imorgon igen!
Kram
Sandra

PEPPARKAKOR

15 december: Nu bindes julkärven
En julkärve, eller äldre nek, är en form av fågelmatning som består av en sädeskärve av havre som av tradition sätts ut till småfåglarna kring jul. Julkärvar har varit särskilt vanliga i Norden, och kan spåras tillbaka till 1700-talet men är troligen väsentligt äldre. Förr i tiden var bönderna rädda för småfåglarna, som kunde göra stor skada på säden. De trodde att om fåglarna fick en egen kärve av den fina, dyra säden till jul, så skulle de vara mindre glupska under året. Julkärvar tillhör de julattiraljer man ibland kan se på julkort.

Nek är ett föråldrat uttryck från Västsverige. I vissa berättelser var det inte till för fåglar utan för asaguden Tors bockar. Neken skulle sättas upp på julafton och det fick inte doppas i grytan förrän neken var uppe. Den skulle vara så hög som möjligt och det tävlades om att få den högsta kärven. Man trodde bland annat att den skulle skydda mot blixtnedslag under året

Tack för alla krya på sig hälsningar, kan säga att jag lyfte mig knappt från soffan förrän på kvällen.
Men känner mig fortfarande helt utslagen.
Sådan tur att man har förberett det mesta här på bloggen och julstöket är så gott som klart, ibland känns det så skönt att vara ute i god tid..

Barnen bakade lite pepparkakor förra fredagen.

Gillar verkligen dessa gamla formarna

Såklart har jag sett FEL i receptet det ska vara 12 DL mjöl och ta fram degen en stund innan ni ska baka annars är den rätt hård
Receptet kommer från en barndomsvän, som även har en blogg där hon bland annat  bloggar om LCHF, kolla in HÄR

Lite historia om pepparkakan

Det finns noteringar från 1444 om att nunnorna i Vadstena bakade och åt pepparkakor för att underlätta matsmältningen. Det var de många kryddorna som lindrade nunnornas magbesvär. På den tiden ingick förutom de traditionella kryddorna kanel, ingefära och kryddnejlika även peppar, kardemumma, anis, fänkål, cederolja, citron- och pomeransskal i degen. Som sötningsmedel användes honung.

Från början var pepparkakan en året-runt-kaka som ofta såldes i medicinskt syfte. Först på 1800-talet blev pepparkakan en julkaka, troligen beroende på att allmänheten då fick möjligheter att köpa både socker och mjöl. Till jul ställde man alltid till med storbak av allehanda favoritbröd

Ha det så gott!
kram
sandra

JUL I VARJE HÖRN

14 december: Putsning av koppar, tenn och mässing
Inför en årlig julstädning är att putsa allt silver och mässing som står på alla hyllor, bord och andra uppställningsplatser – ett arbete som verkligen kan kräva sin man/kvinna men som ger som resultat att allt ser så mycket fräschare ut än vad det gjorde tidigare vilket också gör att julen verkligen blir en fest till är för vår frälsares födelse

Så otroligt skönt att man kan schemalägga inlägg här på bloggen och att man har tagit en massa kort under helgen, igår började känna mig riktigt krasslig och när ork fanns passade jag på att göra dagens inlägg.
Den råa hörnan i köket har hamnat i julskrud, jag har turen som har en släkting som har ett enormt lärkträd och passade på att ta ner en stor gren som jag har placerat i en gammal apoteksflaska.

I en gammal porslinsform har jag gjort ett litet julstilleben, veckande ihop ett gammalt bokblad och långa kanelstänger.

Bollarna fick jag av en vän.

Nu får ni ha en skön onsdag, jag ska ligga i soffan och kurera mig.

Kram
sandra

JULPYSSEL HOS FABRIKEN



Att pyssla inför jul är en absolut favorit hos mig och när jag pysslar använder jag gärna naturmaterial och att det ska bara enkelt.
Hyacinter med tallris och lärk i en gammal soppterrin.
Tagit en grovståltråd trätt på äpple en kaneltång längst upp och ett rödvit rutigt band



Slå in vackra paket är något som också gillas och använder gärna mig av naturen och det som finns hemma.
Frostad frukt är vackert att ha framme särskilt nu när snön lyser med sin frånvaro...

Titta gärna in hos Fabriken för att få se vad andra pysslar med nu runt jul.

KRam
Sandra



LUCIA och de godaste lussekatterna

13 december: Lucia
13 december är tillägnad martyren och helgonet Lucia som var en kristen jungfru från Syrakusa, Sicilien, och som led martyrdöden år 304. Den Lucian har dock inte så mycket gemensamt med dagens Lucia som lussar runt med ljus i håret. Ordet "Lucia" kommer av latinets "lux" som betyder ljus.

Lucianatten ansågs förr vara en farlig natt, då trodde man att djuren kunde tala och att onda makter var ute och härjade.
På medeltiden började julfastan just på Luciadagen – då skulle kött bytas ut mot fisk. Dock var man uppe i "svinottan" och slaktade julgrisen som man sparat och som man skulle ha till julmat. Man festade till riktigt ordentligt på den nyslaktade grisen, ända till solen steg upp och fastan inleddes. Resten av grisen sparade man till julafton. Eftersom det var så nära jul behövde man inte salta köttet så mycket och kunde alltså festa på lite mindre saltsmakande kött när väl julen kom.
Enligt 1724 års gymnasie- och skolordning var Luciadagen avslutningsdag för höstterminen, vilket firades i skolorna med ljusfester.
Första gången man hör talas om en svensk Lucia med ljus i håret är 1764 i närheten av Skövde. Från början var det också i första hand de högre stånden samt i Västsverige som Lucia lussade. Seden spred sig dock runt till skolorna och på 1890-talet började man fira Lucia på Skansen. Riktigt populärt blev det på 1920-talet när Stockholms Dagblad utlyste en luciatävling där vinnaren kröntes till Lucia och fick leda det första officiella luciatåget.

Då var det dax för Lucia och vi ska gå se på Tristan Luciafirande ikväll, ska bli så mysigt att se de små sjunga.
Min gamla luciakrona fick fotas ute på verandan och jag måste ha något med sneda ljus, kan beror på att det inte finns några ljus som passar utan man får skala av dem i botten för att passa.
Lagt lite granris och sedan lite frostad frukt, som är enkelt att fixa med äggvita och strösocker, något klabbigt speciellt när barnen var med hade socker och ägg på hela köksön. Roligt hade de i alla fall.

Lite lussekatter och pepparkakor tillhör Lucia och i år har jag hittat det perfekta receptet och de blir SÅ goda, hittade det på bloggen Smaskens.nu
klicka här så kommer du dit, kan verkligen rekommenderas.

Tack för all uppmärksamhet jag har fått ang. min lilla följetong om Julen förr i tiden, fantastiskt roligt.
Dessutom har jag lärt mig hur mycket som helst.

Ps: det var Anna som fick de fina paketen och hon tycke även om innehållet DS

Ha nu en mysig lucia!!
kram
sandra

Julklappsinslagning

12 december: Julosten avsmakas före lusse
Förr i tiden såg man i bondesamhället fram emot julen. Skördeåret var slut. Nu kunde man unna sig lite fest innan det var dags att börja tänka på nästa års skörd. Redan tidigt på hösten planerade man för den stundande julen. Kvinnorna med sitt spånad och vävning så att husets folk hade något nytt att sätta på sig till julafton. Trösket skulle vara undanstökat och säden mald inför det stora julbaket.

I god tid måste man tänka på julosten. Eftersom korna och getterna mjölkade mycket lite på senhösten så satte man igång osttillverkningen redan i september månad. När man tillverkade julosten hälldes mjölken upp i en stor träbytta och ostlöpe tillsattes. På grund av löpen ystar sig mjölken när den värms upp till 37 grader. Sedan får massan stå i cirka en halv timma. Därefter silas ostmassan från vasslan och pressas ner i en ostform där den ska stå och torka. I ostformarna fanns det ofta utskrurna mönster som gav ostarna en vackert mönstrad yta för att de skulle vara dekorativa på julbordet. Osten vändes flera gånger för att den skulle bli jämn och fin. Därefter torkades i några dagar innan den saltades. Efter detta lagrades dessa ostar i cirka tre veckor. Då hade man så kallad vallost, den osten var till för vardagslag. Men för julosten gällde lång lagring för att ge just den osten god styrka och smak. Getmjölken, som är fetare än kons, gav finare ost med starkare smak.
Av vasslan som blev över vid osttillverkningen kokade man messmör. Allt mjölsocker fanns ju kvar i vasslan. När den kokades till en fast massa blev det messmör med god sötaktig smak. Också den packades in i träkärl och sparades till jul. Även smöret kärnades under hösten, till detta användes en lätt syrad grädde. Den hälldes ned i en kärna där grädden bearbetades med en kärnstav tills det blev smörklumpar. Smöret tvättades och saltades och förpackades sedan i smördrittlar och ställdes sedan ut för förvaring i visthusboden. Mjölken som blev över sedan smöret kärnats kallades kärnmjölk. Den var sur och läskande och uppskattades bland annat som dryck vid trösket

En skön och härlig helg har passerat och det är en dax för en ny vecka med julfika, lussefirande, kalas och pyssel.
Igår var jag och hälsade på en kär vän och inför besöket fixade lite julklappar till henne, de skulle såklart slås in och jag gjorde ett litet collage.
Jag älskar att slå in paket och använder mig helst av det som finns hemma.

Snöre och band finns det mycket av här hemma och vackert runt pakten,

Små silverkulor, tårtpapper, järnek och lärk ger ett vackert intryck.

Mjukt enris, kottar och gamla bokstäver.

En vacker bukett från Två Stolar, tulpaner och ranunkler så vackert ihop.



Ta da så här blev de....
Har ni gissat ut vem som fick öppna dem?

Vi hade en mysig dag och pratade om allt mellan himmel och jord, så givande...

Så underbart roligt att ni tyckte om mitt glöggmys, det värmer ordentligt.

En skön start på denna luciavecka, nu är det inte långt kvar....

Kram
Sandra